Salubridat Públiko

Entidat Públiko Boneiru, via su departamento di Salubridat Públiko, ta responsabel pa protehá, promové i vigilá salú públiko. E vishon den esaki ta pa muchanan kresé na un manera salú i pa adultonan alkansá un edat avansá na un manera salú. A stipulá responsabilidatnan di e departamento legalmente den Lei Salubridat Públiko (Wet Publieke Gezondheid). Aktualmente ta reinforsá departamento di Salubridat Públiko mas aleu te GGD Boneiru.

Por repartí e tareanan di Salubridat Públiko den 4 parti.

Promoshon di salú

For di nan nasementu ta sigui salú i desaroyo di nos muchanan via e programa di Kuido di Salú Hubenil. Esaki ta tuma lugá na ofisina di konsulta i via e enfermera pa mucha i hóben na skol. Via Kuido di Salú Hubenil ta ofresé tur mucha e Programa di Bakunashon di Reino, kaminda nan por haña bakunashon kontra diferente malesa di infekshon.

Via e programa di Skol Salú na nos skolnan ta promové un estilo di biba salú serka hóbennan ku ta bai skol. E temanan den esaki ta por ehèmpel kome salú i moveshon, prevenshon di adikshon na alkohòl i/òf droga i salú seksual. Departamento di Salubridat Públiko ta konsehá nos skolnan den esaki, pero ta entregá material di lès tambe. Na e departamentu ta traha tambe empleadonan di prevenshon ku ta duna lès di prevenshon na skol tokante e temanan.

Banda di mantene e muchanan salú na skol, Salubridat Públiko ta para tambe pa akohida pa mucha ku ta kualitativamente bon.

Un aserkamentu general di informashon kolektivo riba tereno di estilo di biba salú riba término largu ta prevení malesa króniko, manera malesa kardiovaskular, preshon haltu, diabétis, asma etc.

Kuido di salú di hende grandi tambe ta un responsabilidat di Salubridat Públiko.

Kombatimentu di malesa di infekshon

Den kaso di kombatimentu di malesa di infekshon ta bai pa prevení malesa.

  • Na Boneiru kombatimentu di malesa di sangura, manera Dengue, Chikungunya i Zika ta un tarea importante dentro di kombatimentu di malesa di infekshon. Na departamento di Salubridat Públiko ta traha inspektornan di ‘Vector Controle’ ku ta supervisá brote di sangura.
     
  • Tur aña den temporada di grip den koperashon ku dòkternan di kas nos ta sòru pa hende grandinan i gruponan di riesgo por haña nan bakunashon kontra grip.
     
  • Hendenan ku ke biaha por akudí na departamento di Salubridat Públiko pa konseho tokante nan bakunashon pa biahero. Pa esaki bo por traha un sita via telefon na 715 5324.
     
  • Den koperashon ku dòkternan di kas i Fundashon Mariadal ta trata malesa di infekshon manera malesa ku por transmití seksualmente (soa), hiv/aids, pero tambe hepatítis.

Maneho i investigashon

Komo Salubridat Públiko ta nesesario pa tin konesementu di situashon di salú di nos poblashon. E konosementu aki nos ta haña pa medio di akumulá informashon di salú serka partnernan di kadena, manera dòkternan di kas, Fundashon Mariadal, Sentro pa Hubentut i Famia, Mental Health Caribbean, skolnan etc., pero tambe pa medio di ehekutá investigashon di salú. Kada 4 aña departamento di Salubridat Públiko huntu ku su partnernan ta wak kiko ta e prioridatnan i esakinan nos ta deskribí den un nota Maneho di Salú Insular.

Loke ta nobo ainda riba nos isla i gradualmente ta keda introdusí ta investigashon di poblashon. Ku investigashonnan di poblashon por deskubrí malesa na un momentu hopi tempran. Un bentaha di esaki ta ku e ora ei por kombatí un malesa na tempu i ku esei e chèns riba sanashon ta mas grandi. Ehèmpelnan di investigashon di poblashon ta skrinmentu riba kanser na pechu, skrinmentu riba kanser na tripa, skrinmentu riba kanser na prostat i skrinmentu riba kanser na boka di matris. E skrinmentu riba kanser na pechu ta e promé skrinmentu ku nos a kuminsá kuné riba nos isla.

Kalamidat

Departamento di Salubridat Públiko tin e tarea pa den tempu di krísis trese tur organisashon ku tin di haber ku salú i kuido huntu, kordiná nan i atendé konhuntamente ku e krísis. Ménedjer di e departamentu ta aktua komo mènedjer di krísis (DPG – Direktor Salubridat Públiko) manera deskribí den Lei Salubridat Públiko (Wet Publieke Gezondheid).

Un ehèmpel adekuá i aktual di esaki ta e krísis di corona. Ku e struktura di kalamidat ta traha duru huntu pa tene e vírùs di corona bou di kontròl. Pa informashon tokante tur kos ku tin di haber ku e vírùs di corona, bo por akudí na www.bonairecrisis.com òf bo por yama e number di telefon grátis 0800 - 0800.