E siguiente sortonan di bestia i mata protehá ta biba na Boneiru.
Lora
E para konosí na boneiru komo lora (Amazona barbadensis) ta un sorto di lora endémiko. E sortio aki ta legalmente protehá pa medio di un ordenansa sentral, Protokòl di SPAW i e tratado di CITES. Lora ta menasá pa pèrdida, fragmentashon i daño na na lugánan di biba i brui. Na 2002 gobièrnu a hiba un kampaña pa registrá i pone renchi na tur lora den koutiverio. Tabata trata di 620 ehemplar. Desde e momentu ei a kuminsá rekonosé tur e loranan sin renchi direktamente komo ilegal. Tur aña ta konta e loranan den naturalesa. Último añanan aki ta kalkulá nan kantidat na 650 pa 700 ehemplar.
Flamingo (chogogo)
Chogogo (Phoenicopterus ruber) ta protehá na Boneiru dor di un ordenansa sentral, Konvenshon di Bonn, e protokòl di SPAW i (indirekto) e Tratado di Ramsar. E teritorionan di brui Peleké i Gotomeer ta protehá i manehá pa respektivamente Cargill Salt Bonaire N.V. i STINAPA Boneiru. Mayoria di e áreanan na unda e paranan aki ta haña nan kuminda ta protehá. E kantidat total di flamingo den e área sùit di Caribe ta kalkulá na 20.000 ehemplar. Sinembargo e kantidat di teritorionan na unda nan por haña kuminda den e region aki ta limitá i hopi bia nan ta ménos bon protehá ku ta e kaso na Boneiru. P’esei tambe koperashon internashonal ta asina nesesario. Boneiru mes lo sigui protehá flamingo aktivamente, símbolo di e isla aki. E paranan aki ta haña espasio i trankilidat.
Ratonnan djanochi
Na Boneiru ta biba probablemente mas ku sinku sorto di raton djanochi (Chiroptera). Nan ta permanesé den hopi kueba i spelonknan riba e isla i i tin bia den edifisionan bieu òf bou di dak. Ratonnan djanochi tin un funshon útil den e ekosistema: nan ta kome kantidatnan grandi di insekto (entre kua sangura) òf ta pèrkurá pa polinisá flor, bou di kua yatu, kadushi i tuna. E menasa mas grandi pa ratonnan djanochi ta e destrukshon òf strobamentu di nan lugá di permanesé. Basá riba investigashon lo bai investigá kon ta pará ku situashon di e ratonnan djanochi i ki medida di protekshon lo ta nesesario.
Turguga
Rònt mundu turtuganan ku ta biba den laman ta menasá, spesialmente dor di destrukshon òf strobamentu di e playanan na unda nan ta brui i òf dor di hende tambe ku ta kome nan webu i e bestianan aki mas. Tur kaminda ta tuma medida pa kuida nan kontra eksterminashon. Turtuga ta protehá pa Konvenshon di Bonn, Protokòl di SPAW, Tratado di CITES i e Tratado di turtuga. Ta na interes interes nashonal ku por haña kuater sorto riba i rònt di Boneiru:
-
turtuga blanku (Chelonia mydas);
-
kawama (Caretta caretta);
-
karèt (Eretmochelys imbricata);
-
drikil (Dermochelys coriacea).
Turtuga karèt i kawama ta traha neishi na Boneiru.
Karkó
Karkó (Strombus gigas) ta legalmente protehá dor di e Ordenansa medio ambiente marino. No por kue karkó sin pèrmit. Negoshi internashonal den karkó ta reglá den e tratado di CITES. Ántes tabatin karkó na kantidat grandi den Lac, pero dor ku tabata kue nan muchu hopi e kantidat a baha konsiderablemente. Pa yega na un forma di peska duradero riba karkó a instituí un paro pa kuementu di karkó. Na momentu ku tin sufisiente karkó atrobe lo por duna algun pèrmit atrobe pa kue karkó.
Koral
E rikesa pa loke ta trata e sortonan di ref rònt di Boneiru ta sumamente grandi. E ref ta edifiká dor, i ta ofresé akomodashon na kantidat di koralnan balioso. Na hopi sitio e sambuyadó òf e persona ku ta snòrkel por topa ku desenas di koral huntu ku otro. E refnan di koral di Boneiru ta pertenesé na esnan di mas salú i bunita di region di Caribe. Pero tin menasa tambe. E menasanan di mas grandi kousá pa hende ta:
-
fertilisashon di mas dor di penetrashon di awa di irigashon i awa sushi den suela;
-
desaroyo na zona di kosta dor di konstrukshon i bibamentu;
-
destrukshon di vegetashon dor di bestianan di krio ku ta kana lòs i eliminashon deskabeyá di palu, rama i matanan ku komo konsekuensia eroshon;
-
efekto di kentamentu global dor di kimamentu di kombustibelnan fosil;
E Ordenansa di awa sushi, Ordenansa di Maneho di Naturalesa i un bon ordenashon di espasio ta instrumentonan importante pa wanta e menasanan aki.